Hemlängtan
I vanliga fall är jag rätt bra på att döva hemlängtan med plugg, träning och gitarrspel. 
Men nu när jag inte kan träna och inte har så mycket att plugga så går det inte lika lätt... Och att då veta att det är två månader kvar tills jag ska hem en kortis känns rent ut sagt skit.
 
Men det är väl priset man får betala om man ska få sin examen som förskollärare med en musikprofil som inte finns någon annan stans i Sverige.
 
Men men, dags att göra klart matlådorna och sen bums i säng. Verkar ju aldrig bli frisk så sömnen är min bästa helare just nu.
 
Vi hörs!