Samtidigt
Samtidigt som jag äter frukost i min säng går en hemlös och letar matrester i en soptunna.
Samtidigt som jag väljer vilka kläder jag ska ha kämpar flyktingar för att få trygghet igen.
Samtidigt som jag suckar över att behöva läsa en text till skolan har en tjej avbrutit sina psykologstudier för att hon har fått Leukemi.
Samtidigt som jag cyklar till skolan går en maskerad kille in i en skola i Trollhättan med svärd och hugger ner fyra personer. Två av dem dog. 
 
Det är så lätt att låta sitt liv vara en bubbla. Att försvinna in i den och låta världen rulla på utanför utan att reflektera speciellt mycket över vad som händer. 
Det är alltför lätt att ta sina nära för givet.
 
Jag vet inte hur många gånger sen i igår morse jag tänkt på hur tacksam jag är över det jag har.
Tacksam över att mina nära faktiskt mår bra. 
Jag är tacksam över vilja möjligheter jag har och får.
 
Det är svårt att sätta sig in i hur tankarna går i Trollhättan just nu.
Men jag tänker på anhöriga till de drabbade och hoppas de får all den värme och kärlek de behöver just nu.